enruting
Ute ur ny text
Jag vann inte 50 000 kronor. Jag kom inte heller med i antologin.
Det betyder att jag har suttit på en workshop och låtsats vara intresserad av teater i FYRA timmar, helt i onödan!
Men det var roligt att få sin text uppläst inför publik och möta reaktionerna. Att få blommor och applåder på scen var också roligt!
Jag känner faktiskt att mitt hat mot teatern har stillat sig något i och med detta, men det är ändå läge att återpublicera ett inlägg jag skrev för ett år sedan.
Det heter:
Det betyder att jag har suttit på en workshop och låtsats vara intresserad av teater i FYRA timmar, helt i onödan!
Men det var roligt att få sin text uppläst inför publik och möta reaktionerna. Att få blommor och applåder på scen var också roligt!
Jag känner faktiskt att mitt hat mot teatern har stillat sig något i och med detta, men det är ändå läge att återpublicera ett inlägg jag skrev för ett år sedan.
Det heter:
Idag är jag jättearg på: Teater
Egentligen skulle ju det här vara en konstblogg, men nu jag är kanske en av världens argaste människor, och måste få ventilera det här (där folk i alla fall har en chans att freda sig).
Just nu är jag jättearg på teater. Inte för att teatern har gjort mig något egentligen, den är bara så töntig och jag hatar det av hela mitt hjärta.
Varför? jo, det är så onödigt. Vi har tv och specialeffekter, vi behöver inte låtsas att den där kartongbiten är ett träd/buss/kärnkraftverk. Det är tillgjort och urtråkigt helt enkelt.
Mest hatar jag politisk teater där de har ett budskap och vill lyfta någon viktig fråga. Man blir ju bara förbannad och vill göra tvärtemot.
Och performanceteater på offentliga platser, som ju ofta är politisk. De är i vägen och de stör, och då menar jag inte att de stör med sitt budskap utan att de stör i form av sin fysiska person. Ta din teater och gå!
Teatereleverna på Hällefors folkhögskola sätter upp en pjäs om de utförsäkrade (Kommunalarbetaren).
Jag vet inte varför men jag blev så oerhört provocerad av den här bilden. Den förkropsligar liksom allt jag hatar med teater.
(2010-02-20)Just nu är jag jättearg på teater. Inte för att teatern har gjort mig något egentligen, den är bara så töntig och jag hatar det av hela mitt hjärta.
Varför? jo, det är så onödigt. Vi har tv och specialeffekter, vi behöver inte låtsas att den där kartongbiten är ett träd/buss/kärnkraftverk. Det är tillgjort och urtråkigt helt enkelt.
Mest hatar jag politisk teater där de har ett budskap och vill lyfta någon viktig fråga. Man blir ju bara förbannad och vill göra tvärtemot.
Och performanceteater på offentliga platser, som ju ofta är politisk. De är i vägen och de stör, och då menar jag inte att de stör med sitt budskap utan att de stör i form av sin fysiska person. Ta din teater och gå!
Teatereleverna på Hällefors folkhögskola sätter upp en pjäs om de utförsäkrade (Kommunalarbetaren).
Jag vet inte varför men jag blev så oerhört provocerad av den här bilden. Den förkropsligar liksom allt jag hatar med teater.
