annaforpresident

Eftersom båda mina honkatter befunnit sig i välsignat tillstånd under våren har jag haft den stora glädjen att höra trampet av små tassar under hela semestern.
Nu är jag emellertid trött på trampet så kattungar och kattmödrar har förpassats till en madrass under yttertrappan. Jag har också tapetserat varenda anslagstavla inom fem mils radie med lappar om ”fantastiskt söta kattungar som söker nytt hem”.

Åtta katter är betydligt fler än vad som är socialt acceptabelt att äga (förutsatt att man inte går runt och gräver efter pantburkar i soptunnor).
Dessutom kostar det en förmögenhet att utfodra dem.

Det är inte den första kullen som föds i mitt katteri, åh nej, det är mitt fjärde år som kattuppfödare.
Varje år säger jag att nu var det sista gången, när alla kattungar är bortlämnade åker vi till veterinären och steriliserar de två honkatterna. Hankatten är redan kastrerad så han är oskyldig.
Men det är en sur utgift som varje år förhalats tills det varit för sent. Nu hade vi visserligen försökt med p-piller men detta har (uppenbarligen) inte fungerat. Dels  på grund av min glömskhet och dels på  katternas ovilja.

Så nu har jag fem små katter som måste krängas innan de förlorar sin söthet.
Och i år har det varit betydligt svårare än tidigare år.
Förr har jag lyckats hitta nya hem åt fyra svartvita fulingar OCH den hemlösa kattan samtidigt som jag fick sålt min egen katts tre kattungar.
När så årets kattungar visade sig vara av så ovanligt söta trodde jag att det skulle bli en promenad i parken.
Det visade sig att det snarare var en lång och seg busstur med många byten.
Brist på intresse har det inte varit, inte alls.
Människor har ring och mailat.
Men istället för att komma, ta en katt , lämna en hundring och åka hem har årets köpare istället lekt tusen frågor.
- Vad har de för personlighet?
- Är de hundvana
- Är de barnvana.
- Är de vana att vara ute?
- Är de vana att vara inne?
- Är de avmaskade?
- Är de vaccinerade?

På den första frågan brukar jag improvisera lite efter köparens önskemål för jag vet ärligt talat inte om de har någon personlighet.
På de övriga frågorna svarar jag ja, bortsett från den sista.
Vad tror man egentligen om man köper en katt på landet för en hundring?
- Jo men visst ser du, de är vaccinerade och chipmärkta samt har stamtavla. Det är särskilt lustigt med den ena kullen för där är pappan också deras morfar.
Är det något mer du vill veta?

Köparna brukar också vilja berätta lite om sig själva och avslutar gärna sitt mail eller telefonsamtal med att de har mycket kärlek att ge och hoppas att jag vill sälja en katt till dem.
Ärligt talat, nu har det gått så långt att jag inte bryr mig om du vill ha alla för en hundring och  har en hungrig boaorm hemma. Ta en katt, du FÅR hundra kronor om du gör det.